Utsatt för brott

Att bli utsatt för brott är en svår och tuff situation: som brottsoffer kan du både behöva stöd eller vård för det brott du utsatts för, samtidigt som det är viktigt att du snabbt polisanmäler och får juridisk rådgivning och hjälp. I den här artikeln har vi samlat våra bästa juridiska råd för dig som blivit utsatt för brott.

Rätt till juridisk hjälp som brottsoffer

Om du utsatts för ett allvarligt brott har du rätt till juridisk hjälp i form av ett målsägandebiträde, som ser till att du får juridiskt och socialt stöd under hela rättsprocessen.

Du har rätt att önska vilken jurist eller advokat som ska bli ditt målsägarbiträde. Tingsrätten frågar advokaten/juristen, och om denne kan så utser domstolen hen. Kostnaden för målsägandebiträde betalas av staten.

Målsägandebiträden utses endast vid allvarligare brott, exempelvis om du utsatts för sexualbrott, misshandel, olaga frihetsberövande, rån eller andra kränkande brott som kan ge fängelse för den som begått brottet. Om du blivit utsatt för ett sådant brott är det viktigt att du ber om ett målsägandebiträde så snabbt som möjligt, helst redan i samband med att du gör en polisanmälan.

Mer läsning för dig: Så funkar det att välja Din Advokat som målsägandebiträde

Så gör du en polisanmälan

Om du blivit utsatt för ett brott kontaktar du polisen för att göra en polisanmälan. Du ska alltid göra din polisanmälan så snabbt som möjligt efter brottet, för att göra det lättare att säkra bevis.

Polisanmälan kan göras på olika sätt, beroende på vad du har möjlighet till och vilken typ av brott du utsatts för:

• Polisanmälan via webben
  Om du har ett svenskt personnummer eller samordningsnummer kan du anmäla vissa brott direkt på polisens hemsida. Exempel på brott som kan anmälas online är: stöld, inbrott och inbrottsförsök, kontokortsbedrägeri, skadegörelse, parkeringsskada och stöld eller förlust av djur.
  Du kan inte göra en polisanmälan via webben om du har skyddad identitet.
• Polisanmälan via telefon eller besök på polisstation
  Du kan alltid ringa polisen eller besöka en polisstation för att polisanmäla brott. Exempel på brott som måste anmälas per telefon eller på polisstation är våldsbrott, sexualbrott, hot, bedrägerier som inte är kortbedrägerier, trafikhändelser och stöld eller förlust av pass eller nationellt id-kort.

Telefonnummer för polisanmälan:

• För att anmäla ett inträffat brott ringer du 114 14
• Under pågående brott då polisen snabbt behöver komma till platsen ringer du istället 112

Anmäla brott på polisstation:

Om du har utsatts för misshandel eller andra grova brott där det finns synliga skador bör du besöka en polisstation för att göra din anmälan. Då kan spår och skador dokumenteras, vilket ökar chansen att brottet klaras upp.

Faktaruta: Att tänka på vid polisanmälan

• Beskriv brottet så exakt som möjligt, vad som hänt, tid och plats, och om det finns andra som såg vad som hände.
• Om du blivit utsatt för ett allvarligt brott bör du be om ett målsägandebiträde i samband med att du gör polisanmälan.
• Efter att du gjort polisanmälan bör du också kontakta ditt försäkringsbolag för att få ut eventuell ersättning från dem.
• Du kan inte ta tillbaka en polisanmälan. Efter att polisanmälan är gjord är polisen skyldig att utreda brott, även om du ångrar din anmälan. Däremot kan du ändra eller komplettera din anmälan i efterhand, det gör du via webben eller telefon.

Polisförhör och förundersökning

När du gjort en polisanmälan beslutar polis eller åklagare om det ska inledas en förundersökning eller inte. Förundersökning görs bara om polis eller åklagare bedömer att det finns möjlighet att klara upp brottet.

Vid en förundersökning håller polisen förhör med dig som blivit utsatt för brott samt den/de misstänkta och eventuella vittnen. Du har rätt att ha med ditt målsägandebiträde vid förhör. Du har också rätt till tolk om du har behov av det. Om du har frågor kring den juridiska processen eller vad som händer i nästa steg kan ditt målsägandebiträde hjälpa dig. Det kan vara klokt att ha ett möte med ditt målsägandebiträde innan förhöret så att du för information om hur det går till och vad som händer under en brottsutredning.

Var noga med att det du berättar redan vid första förhöret är korrekt. Polisen skriver ner alla frågor och svar och brukar läsa upp det som skrivits. Då får du möjlighet att rätta om något blivit fel.

Hur lång tid en förundersökning tar beror till stor del på vilken typ av brott som utreds, hur komplex utredningen är och hur prioriterat brottet är. När förundersökningen är klar beslutar åklagaren om att väcka åtal eller inte. Att väcka åtal innebär att målet kommer att prövas i domstol.

Medan förundersökningen pågår har du inte automatiskt rätt att ta del av all information som kommer fram. När förundersökningen är klar har du rätt att få information om någon ska åtalas eller om utredningen läggs ner utan åtal. Du har också rätt att få ta del av skälen till beslutet.

Om ditt ärende läggs ner och du är missnöjd med beslutet kan du eller ditt målsägandebiträde begära att det prövas igen av åklagare.

Ofta har den som utsatts för brott rätt till skadestånd. Ditt målsägandebiträde hjälper dig att komma fram till vad du kan begära i skadestånd. Det kan vara det som kallas sakskada (saker som den misstänkte förstört), personskada (fysisk eller psykisk skada) och kränkning (det är ersättning som är kopplat till hur allvarligt brottet bedöms). Skadestånd är komplicerat och det är viktigt att ha ett målsägandebiträde som kan hjälpa dig på rätt sätt. Nivåerna för kränkningsersättningen har höjts mycket under senare år.

Om du har juridiska frågor eller är osäker på något kring förundersökningen kan du vända dig till ditt målsägandebiträde.

Så går det till under en rättegång

Om åklagaren väljer att väcka åtal kommer en domstol att pröva brottet i en rättegång. Som utsatt för brott får du en kallelse till rättegång om du ska förhöras och/eller om du har begärt skadestånd. Du måste bekräfta för domstolen att du tagit emot kallelsen till rättegången via det svarsbrev (delgivningskvitto) som följer med kallelsen. Du är skyldig att komma till rättegången. Kontakta domstolen om du blir sjuk eller inte kan närvara av någon annan anledning. Om du inte kommer och saknar giltig anledning får du betala en avgift som kallas vite.

Inför rättegången träffas du och ditt målsägandebiträde och förbereder er inför rättegången (huvudförhandlingen). Under rättegången kallas du som utsatts för brott för målsägande och den brottsmisstänkte för tilltalad. Vid rättegången läser åklagaren upp stämningsansökan, målsägandebiträdet tar läser skadeståndsanspråk upp om det finns lämnats in till domstolen.ett skadeståndsanspråk mot den tilltalade och Fförsvararen förklarar om den tilltalade erkänner eller förnekar brottet och hur denne ställer sig till skadeståndsanspråket.

Därefter kommer det som kallas sakframställan. Åklagaren berättar sin version av vad som hänt, målsägandebiträdet utvecklar skadeståndsanspråket och försvararen   berättar om den tilltalades version av vad som hänt.

Därefter Nästa moment är det förhör med dig som målsägande, sen den tilltalade och sen vittnen. Som brottsutsatt kan det kännas svårt att möta den tilltalade under rättegången. Om du känner att du inte kan berätta allt när den tilltalade är närvarande ska du eller ditt målsägandebiträde meddela det i god tid före rättegången. Då kan domstolen besluta att den tilltalade får följa förhöret med dig från ett annat rum.

När all bevisning presenterats och alla är förhörda kommer nästa del i rättegången som kallas personalia, som handlar om den tilltalades liv, och det är för att domstolen ska kunna komma fram till vad som är det lämpligaste straffet (påfölljden) om det blir en fällande dom.

I slutet av rättegången hålls slutanföranden, så kallade pläderingar, där både åklagare, målsägandebiträde och försvarare får möjlighet att berätta om de tycker att bevisningen räcker för en fällande dom och vilken påföljd (vilket straff) den tilltalade ska få om hen döms.  Målsägandebiträdet fokuserar på skadeståndsfrågan. I slutet av rättegången hålls slutanföranden, så kallade pläderingar, där både åklagare, målsägandebiträde och försvarare sammanfattar rättegången. Därefter håller domarna en överläggning för att döma i fallet. Domen kan antingen meddelas direkt eller vid ett senare tillfälle.

Om du inte är nöjd med domen har du tre veckor på dig att överklaga domen. Om du överklagar domen blir det en till rättegång, denna gång i hovrätten. Ditt målsägande biträde hjälper dig med överklagandet.

I hovrätten är det inte säkert att ditt Ditt målsägandebiträde får fortsättaer att hjälpa dig. Ofta är det åklagaren som i stället får hjälpa dig. Ditt målsägandebiträde kan skriva till hovrätten och begära att få fortsätta hjälpa dig. Du kan också om du vill behålla målsägandebiträdet även om hovrätten inte betalar. Då får du betala för målsägandebiträdets arbete i hovrätten. vid eventuell överklagan samt inför och under rättegången i hovrätten.